Kost & Själ

Jag har skrivit om det tidigare, men för den som missat det kommer det igen, det här med vad som händer när vi odlar själva.

Det vet vi ju sedan tidigare att vi blir gladare av gröna omgivningar, av blommor och av naturen. Många som blir deprimerade, eller går in i den (ö)kända väggen, får nästan alltid rekommendationen att gå ut i naturen så mycket som möjligt för att hjärnan ska lugnas och för att man ska må bättre. Teorierna rörande vikten av att vara utomhus handlar bland annat om dagsljus, frisk luft och motion, vilka alla har stor effekt på vårt psykiska mående. Men det finns också teorier kring miljöpsykologiska faktorer – det handlar om medfödda reflexer som vi inte är medvetna om – att en grön omgivning signalerar faran över eftersom vår hjärna tolkar det estetiska i omgivningen och grönt signalerar lugn och ro, och det här kommer nedärvt från ”urtidshjärnan”. Spännande va?!

Eftersom fysisk aktivitet i sig gör så att vi mår bättre och även vistelsen i naturen har positiva effekter, gjordes experiment på detta (självklart!). Man lät friska unga personer springa på ett löpband inomhus, samtidigt som man visade film med olika natur- och stadsmiljöer, men några fick se bilder på urbana miljöer med rivningsfärdiga hus, sönderbrända bilvrak o s v. Det visade sig att de med bäst testresultat, med sänkt blodtryck och ett ökat välbefinnande, var de som fick titta på vackra och innehållsrika naturmiljöer med vatten, mycket träd och växter och en ljus himmel, vilket man kan förstå. Intressant dock var att de som fått se de tråkiga urbana miljöerna med trasiga hus och brända bilar, hos dem ökade känslor som fientlighet, förvirring, oro och spänning. Det gör att man kan förstå vikten av grönområden lite bättre i stadsmiljöer, eller hur?!

Men det är faktiskt så att det inte enbart är den gröna omgivningen, eller att vi kan se att det som vissnat och dött kommer igen, som får oss att må bättre psykiskt, även om det självklart också har en betydelse. Det handlar även om en bakterie som finns i jorden -  Mycobacterium vaccae, som vid kontakt med den bara huden (på händerna när du håller på i jorden) stimulerar kroppens egen serotonin produktion, vilket får oss att bli avslappnade och gladare. Och inte nog med det, det har även visat sig att hela familjen hos dem som odlar hemma faktiskt mår betydligt bättre psykiskt. En del beror säkert på att maten som serveras blir nyttigare, men sedan handlar det om att på nära håll få se, och kanske även få hjälpa till med, hur ett litet frö kan bli något stort och gott. Det finns även andra teorier kring det här med odling och barns inlärning  m m, men det sparar jag till ett annat tillfälle.

Så du som odlar, ta av dig trädgårdhandskarna ibland och låt jordens bakterier kicka igång din serotoninproduktion lite extra!