Kost & Själ

Ultraprocessade livsmedel, vad gör de med oss?

Den här veckan tänkte jag alltså prata lite kring det här med ultraprocessad mat. 

Nova klassificering

Det vanligaste systemet för att klassificera olika livsmedel utifrån hur de bearbetats, har tagits fram av en grupp folkhälsoforskare och kallas Nova. Deras syfte var att undersöka vilka processade, eller bearbetade livsmedel som kunde vara skadliga för vår hälsa. Livsmedlen delas in i fyra olika grupper utifrån hur mycket de är processade – från minimalt till ultraprocessade. 

Nova – skalan: från den rena råvaran till ultraprocessad mat

Grupp 1: Ej processad/minimalt processad mat

Exempel här är kött, fisk, fågel, ägg, mjölk, frukt, grönsaker i ren form.

Grupp 2: Processade kulinariska ingredienser

Till exempel salt, socker, honung, lönnsirap, olja och smör, stärkelse.

Grupp 3: Processad mat

Enkla produkter med fler ingredienser varav en är en processad kulinarisk ingrediens. Exempelvis inlagd sill, picklade grönsaker, rökt skinka. 

Grupp 4: Ultraprocessad mat

Industriellt tillverkade produkter med fler ingredienser eller tillsatser som har till uppgift att imitera egenskaper från grupp 1, men där den ursprungliga råvaran sällan finns i någon större mängd. Dessutom är livsmedlet ofta beroende av tillsatser för att både smaka och lukta som den önskade slutprodukten. Här hittar vi exempelvis läsk, bakverk, sötsaker, flingor m m. 

Alltså; processad mat innebär att en produkt blivit bearbetad på ett sätt som gjort att den är förändrad från den ursprungliga produkten.

Ultraprocessad mat är det begrepp som används när ett livsmedel bearbetats väldigt mycket och på ett negativt sätt. Det finns egentligen inte kvar mycket av en "riktig" ursprunglig råvara, eller finns åtminstone inte i någon större omfattning. Enligt Nova definitionen innebär det industriellt tillverkad mat som innehåller tillsatt socker, salt och fett. Du känner även igen ultraprocessad mat genom att det innehåller ingredienser som inte finns i ditt kök, sådant som du inte skulle använda i maten om du lagade till den själv i ditt kök, som smaktillsatser eller färgämen exempelvis. 

Det är dessutom ”mat” som leder oss in på överkonsumtion. Det innehåller med andra ord ingredienser som triggar belöningscentra, men säljs även i förpackningar som lockar mycket. Det handlar även om att viktiga fibrer som håller oss mätta inte finns och då får oss att vilja äta mer. 

Men även mat som skulle vara hälsosammare alternativ klassas som ultraprocessade. Exempel kan vara grönsaksburgare som innehåller sojaprotein, färdiga soppor, smaksatt färskost med stabiliseringsmedel, fullkornsbröd som tillverkats industriellt och innehåller extra gluten m m, m m. Förklaringen till att de här annars hälsosamma maträtterna inte blir lika hälsosamma som när du gör dem själv handlar även här om näringsinnehållet. Ju mer bearbetad en råvara är, som exempelvis en grönsaksburgare där enbart sojaproteinet och inte hela sojabönan med fibrer använts, desto mindre näring finns det i livsmedlen. 

Hälsorisker med ultraprocessad mat

Nu har flera epidemiologiska studier kunnat visa på att vår konsumtion av de ultraprocessade livsmedlen för med sig fetma, hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, det metabola syndromet, depression och olika cancerformer. 

Det här är egentligen inget nytt, vi har redan tidigare hört att processat kött som korv, bacon, skinka kan öka risken för tjocktarmscancer, hjärt-kärlsjukdomar och att vi bör dra ned köttkonsumtionen över lag. Tidigare svenska rekommendationer låg på max 500 g/vecka, de nya NNR (nordiska näringsrekommendationer) väger även in klimataspekten här och har sänkt det rekommenderade intaget till 350 g kött/vecka. 

Även att konsumtionen av drycker med tillsatt socker kan öka risken för typ-2 diabetes och har ett samband med högt blodtryck, barnfetma, inflammationer m m har vi hört tidigare. Men nu har man alltså kunnat påvisa även en försämrad livskvalitet, ångest och depressioner kopplat till vår västerländska diet som innehåller mycket processade och ultraprocessad mat. 

Undersökningar som gjordes i hela Europa visade att vi i Sverige faktiskt är de största konsumenterna av ultraprocessad mat. Enligt SLV (Livsmedelsverket) är det inte en hel sanning och berodde på en felklassificering. Det här går att läsa om detta på Livsmedelsverket:

"Studien utgick från livsmedelskonsumtionen rapporterad i matvaneundersökningar från flera europeiska länder. I brist på mer detaljerad information valde författarna att grovt klassificera alla soppor, sallader och vanliga rätter (exempelvis lasagne) som konsumerades i Sverige som ultraprocessade, utan att veta om de var hemlagade eller inte. Andra länder i studien hade rapporterat sina data lite annorlunda (exempelvis som pasta och sås istället för lasagne). Därför såg det ut som att Sverige hade ett mycket högt intag av ”ultraprocessade rätter” jämfört med andra länder, vilket inte riktigt stämmer." 

livsmedelsverket.se

Felklassificering eller ej, vi har en enormt hög konsumtion av färdigmat och annan ultraprocessad mat i Sverige, och därför borde alla bli mer medvetna om skadorna det faktiskt kan föra med sig.

Jag som förutom mitt privata arbete med kost och hälsa även arbetar inom vård- och omsorg med persongrupper inom LSS och SoL, blir extra upprörd över det här. Varför? Jo helt enkelt för att så många av de som bor på gruppboende eller serviceboende, eller helt själva med enbart boendestöd, hänvisas ofta till att enbart äta färdigköpta matlådor, som Felix eller liknande. Lägger man ihop ett psykiskt dåligt mående och/eller kognitiv funktionsnedsättning med de här bevisen på hur både det psykiska och fysiska måendet påverkas av processad och ultraprocessad mat är det inte konstigt att så många av dessa personer aldrig mår bättre, oftare får mer utåtagerande beteende samt depressioner trots samtal och diverse medicineringar. 

Är det farligt att äta ultraprocessad mat?

Här precis som i övrigt i livet handlar det om balans tänker jag. Om du någon gång ibland väljer att köpa industriellt tillverkad mat, när ork och lust kanske tryter för att laga mat, gör det inte lika mycket skada som om du väljer det varje dag. Du kan även ”förbättra” en sådan måltid genom att exempelvis lägga till en hemgjord sallad som även innehåller lite grövre grönsaker för att hjälpa upp fiberintaget, vitaminhalten o s v. 

Titta även på ingrediensförteckningen när du handlar mat. Är ingredienslistan mycket lång, på mat som du skulle kunna ha gjort med några få ingredienser själv, så köp den inte (eller åtminstone inte mer än någon enstaka gång). 

Här kan vi ta som exempel en coleslaw. Det gör du själv med strimlad kål, kanske riven morot, grekisk naturell yoghurt och lite fransk senap (dijonsenap), salt och peppar. 

En färdigköpt burk coleslaw (från en ingrediensförteckning på en av de vanligaste som finns att köpa färdigt): Vitkål 37%, rapsolja, morot 14%, vatten, äggula, senapsfrö, citronkoncentrat, lök, svartpeppar, salt, socker, cayennepeppar, gurkmeja, ättika, stabiliseringsmedel (guarkärnmjöl, xantangummi), surhetsreglerande medel (citronsyra), konserveringsmedel (natriumbensoat, kaliumsorbat).

Titta även på om det innehåller ingredienser som du knappt kan uttala eller som du inte har en aning om vad de är tillsatta för.