Kost & Själ

Extra träning vid klimakteriebesvär. Men vad hände med hunger och mättnad vid hårdare träning?

Jag har börjat träna lite hårdare. Eller hårdare för mig och vardagsmotion för en redan vältränad kanske, men i alla fall. Mina klimakteriehormoner har börjat ge sig tillkänna med lite tydligare kännbarhet nu skulle man kanske kunna säga. Jag går upp i vikt trots att jag tänker på vad och hur mycket jag äter och jag tycker det är otroligt varmt emellanåt. Ja klassiska symtom på att fertilitetsfabriken packar ihop för sig. Nu kanske du tänker att ja men det är ju bara att be om lite östrogen så är problemet löst, eller lättar på i alla fall. Men alla fixar inte att äta hormoner, mår helt enkelt inte så bra av konstgjort östrogen, eller kanske inte FÅR äta det av en eller annan anledning. Då får man hitta andra lösningar. Min gynekolog är i alla fall en otroligt klok kvinna och talade om att när mina problem ökar ska jag helt enkelt öka på min motion. Det gjordes nyligen forskning på just klimakteriebesvär och träning på Linköpings universitet, som kom fram till att bästa ”boten” för klimakteriebesvär är just träning.

Så, alltså har jag ökat på från dagliga promenader och yoga ett par gånger i veckan till att köra aerobicspass och joggingturer minst två gånger i veckan, gärna tre, plus promenaderna och yogan då. Och det har hjälpt en hel del kan jag säga. Humöret är bättre, jag blir fortfarande varm men känner inte att det är så pass att det besvärar mig. Det som jag funderat över är vad som hänt med aptiten. Efter varje hårdare träningspass blir jag allt mindre sugen på ”skräp” och jag är inte alls lika hungrig längre. Min första tanke var att det borde ju vara precis tvärtom, jag borde bli hungrigare. Det var i alla fall vad som hände när jag var yngre och exempelvis styrketränade. Men inte nu alltså. Ja jag tackar och tar emot naturligtvis, men min nyfikenhet säger ju att jag måste ta reda på varför det blir så här, så denna vecka kommer det alltså att handla om de hunger- och mättnadshormoner som aktiveras vid träning. 

Vilka är då hormonerna som påverkar hunger och mättnad?

Leptin

Utsöndras från fettcellerna och påverkar hunger och mättnadskänsla.

När vi har ätit ökar leptin i blodet och vi upplever mättnad. När nivåerna faller då fettet bryts ner känner vi hunger. Men, undersökningar har gjort att man tror att hormonet även har betydelse för vad vi tycker om att äta. 

Ghrelin

Är ett hungerhormon. 

Undersökningar har visat att just ghrelin ökar vid träning och då blir man alltså inte hungrig efter ett träningspass. 

Det finns även teorier om att man rent psykologiskt blir mindre sugen på skräp och mat efter att ha tränat eftersom man även vill tänka till på vad man stoppar i sig om man ändå tar hand om sin kropp med motion. Det köper jag, men det förklarar inte varför avsaknaden av hunger finns där, jag är ju helt enkelt inte lika hungrig längre. Då finns det en annan förklaring, nämligen att stresspåslaget som blir vid ett hårdare träningspass (stresshormoner höjs faktiskt under träningen) sjunker först efter en stund, då vi slutat att träna och då känner vi inte hunger. Det är en funktion från svunna tider då vi var jägare och behövde springa ifrån faror. Det låter ju vettigt och är en god förklaring tillsammans med att de övriga hormonerna som reglerar hunger och mättnad också blir påverkade. 

Jag lägger helt enkelt några länkar här för dig som vill läsa mer kring det här:

Inte hungrig direkt efter träningspasset?

Exercise Suppresses Appetite By Affecting Appetite Hormones

Träning gör att vi äter bättre

Styrketräning kan hjälpa mot klimakterieproblem Nu handlar den här undersökningen om just styrketräning, men som det framgår i artikeln har tidigare forskning visat att all träning hjälper.